le festival de Bjuf

Så var det dags igen. Bjuvsfestivalen. Ja, den heter så i folkmun. Det är egentligen Helsingborgsfestivalen. Och Helsingborgsfestivalen är för helsingborgarna vad Vattenfestivalen var för stockholmarna. Ni vet. The pesants from hell invades the town. Magväskor och foppatofflor i drivor. Tatuerade överarmar, vrister och ländryggar vart man än vänder näsan. Samt rödnästa berusade pentafrisserade/bigbrotherfriserade män och kvinnor. Ingen höjdare. Om sången svennebananlåten hade varit en festival hade det varit helisngborgsfestivalen. Möjligen landskrona, malmö eller annanort- festivalen också.

Ok, programmet för festivalen har absolut förbättrats. Det finns bra artister med på schemat. Men själva grejjen, gå och dra på festival. det är sannerligen ingen höjdare. Jag förstår inte de som åker in till stan för att bara " gå på " festivalen. Nej, helsingborgare - fly fältet in a couple of days alternativt gå på de artister som är värda att se. Som Emil Jensen till exempel.