wintervomitsickness

Sluta skriv om vinterkräksjukan hela tiden.
För det första är bara själva namnet helt sjukt äckligt. VinterKRÄKsjukan. Man bara ser allt elände framför sig. Det är vinter ute och det innebär inte vita landskap utan grått och tråkigt ute. Man ligger och kräker och bajsar- samtidigt - på badrumsgolvet och hyn är vit slash ljusgrön. Allt är missär. Det är det som man ser framför sig. PLUS att man ser massor av människor som spyr framför sig på offentliga platser. Det är det som är det andra. Man (dom däringa media) skriver ofta detaljrikt om hur och var och när folk har insjuknat. ”jag spydde rakt ut på tunnelbanan, det gick inte att stoppa” säger Hanna, 23 från Stockholm.

Jag vill inte veta.

"100 personer blev vinterkräksjuka efter ett julbord. Alla kräktes om vartannat i festlokalen"

Jag vill inte veta.

När jag skulle flytta till Stockholm var jag redan under tidig höst nervös för vinterkräksjukan. Man hade ju hört att folk kaskadkräktes titt som tätt på offentlig plats allt från november till februari. I en storstad med människor tätt inpå. Där frodas smittorna och tunnelbanorna är en enda stor smittohärd. Därför undvek jag ofta att åka buss och t-bana under vintermånaderna. Hade ofta en flaska decificeringsmedel i väskan. Sen fick jag inte vinterkräksjukan heller. Nån maginfluensa åkte jag på däremot. Men inte den här riktiga ulk ulk paniksjukan. Och jag vill inte ha den heller. För jag har kräkfobi och börjar nästan gråta bara på tanken att drabbas.

Sluta skriv om skiten så jag kan få bort mitt värsta mardrömsscenario ur huvet.

För en stund sen pratade jag med min kollega som har en jättenära anhörig som är svårt sjuk i cancer. Inser mer och mer att jag är en klagande mes, vinterkräksjuka går över. Cancer gör det alltid inte.