nippelinipp

Nip Tuck har urartat. TVserien snackar vi nu alltså. Den fick den stora äran att gå i ”sex feet under”’s fotspår på söndagskvällarna i SVT. Det tomrum sex feet lämnade efter sig kommer aldrig Nip Tuck att fylla. Det går inte. Nip Tuck tar också upp skruvade relationer, sargade själar och skeva ideal. Men samtidigt känner jag att det blir bara för mycket. För mycket sargade själar och skeva ideal. Skönhetsfixeringen vet ingen sans och självföraktet vet inga gränser. Personer och scener där man har sex som drog, som vapen och som destruktivt som ”fly ifrån det som egentligen är jobbigt och som man borde reda ut” blir värre och värre. De där plastikkirurgerna mår så sjukt dåligt. Deras barn mår sjukt dåligt. Deras vänner. Deras klienter. Allt är superskruvat.

Och även om serien väcker tankar och även om man fattar att det ska vara too much och att seriens uppgift delvis är att skaka om oss och visa hur sjuk och ytlig världen är och hur destruktiva människor kan vara, så har det nu gått för långt. Jag kollar inte längre. Viss behållning var det i och för sig när Christians dejt sket i bubbelpoolen i gårdagens avsnitt. Men nej. Det får inte ens mej inte att kolla fler gånger.