Flyktingpolitik. Det var ingen kul syn att se uppdrag granskning som gick nyligen där vi tittare fick se hur 35000 Kosovoalbaner ( övriga EU-länder skickade sammantaget tillbaks ca 10000 pers ) avvisades och där flera av dem fick gå en minst sagt otrevlig framtid till mötes.
För flera av dem ledde avvisningarna till förföljelser, misshandel - och döden. Ingen från den borgerliga regeringen som styrde under början av 90-talet ville ta ansvar för detta när janne j ringde upp för att få svar på hur det hela kunde hända. Jag pratade även med ett par politiker som var aktiva under denna period, de minns inte att det var någon stor fråga då. Jättekonstigt. I programmet skyller de ansvariga som rings upp på myndigheterna. Det är precis som man har gjort de senaste åren också – lagstiftningen är det inget fel på, det är bara praxis som kan ha utvecklas i restriktiv riktning ( om man ens erkänt det från högsta ort, vilket man inte har ) och den ska inte regeringen lägga sig i. Och visst, så har det varit. Men man måste också, som ansvarig politiker, styra upp lagen eller myndigheterna via sina regleringsbrev hur saker och ting ska gå till och inte.
Jag har inte så bra koll på hur flyktingpolitiken sköttes före 90-talet, men sedan dess har det varit en katastrof och är fortfarande. Hoppas det vänder. Sämre kan det knappast bli. Och med den nya rättsordningen finns det hopp.
Tobias Billström är ansvarig minister nu. Han har hittills inte imponerat, även om han inte gjort något konkret ännu. Varit i Danmark på studiebesök – hur bra klingar det på en skala? Och tidigare när han vari riksdagsledamot ville han b.la. att asylsökande skulle ta lån för sitt uppehälle här i Sverige, som de sedan skulle återbetala. Det har han visserligen släppt nu säger han. Men jag kan inte låta bli att hissa varningsflagg. Dock inte alls lika mycket varningslampor på som när Barbro Holmberg styrde, det hoppas jag slippa och tror också att jag slipper det. Men vi har kassa erfarenheter från hur det varit tidigare.
En ganska bärande del av problemet är väl att sossar och moderater historiskt tyckt i princip samma i dessa frågor och röstat för diverse knäppheter och emot sunda saker. Varför, undrar jag? Är det för att hålla främlingsfientliga krafter i schack? Måtte de andra tre regeringspartier, plus mp och v (för s lär inte göra det om man ser till tidigare erfarenheter, men de kan förhoppningsvis ändra sig nu ) vara rejäl blåslampa i dessa frågor, det finns också många moderater som är engagerade i flyktingfrågor. Sånt här tycker jag är viktigt och dessa frågor engagerar mig lite mer på allvar (till skillnad från ting som minkfarmar, a-kasseförändringar och bilförsäkringar ) och jag skulle önska att fler brydde sig en smula. Å andra sidan var påskuppropet, där man krävde en allmän amnesti, ett fantastiskt initiativ startat av kyrkan, i detta hängde också massvis med människor, politiker, organisationer och företag på. Så visst finns det engagemang.
I fredags pratade jag med Michael Williams, ordförande i FARR, han berättade att nu har Sverige fällts för tolfte gången för att ha brutit mot FN: s tortyrkonvention. Alltså skickat tillbaka någon till ett land där de utsatts för tortyr. Vansinne. Tyvärr börjar jag bli avtrubbad när jag hör sådana historier eftersom man har hört så många nu. Tragiskt när det handlar om människor.