landsbygd

I dagens HD jämförde man var det är billigast att leva - landsbygd eller större stad. Tog en familj ute i buschen och en i Täby. Sen kollade man inkomster och utgifter. Bostadsfrågan var ju rejält skiljande. De i buschen hade bara hyra på runt 7000 i månaden medan de i stan hade minst det dubbla. Sen tillkom en massa bilkostnader för dem på landet och en massa annat. Olika räkningar jämfördes och mat och grejjer. Det slutade på att det var billigare att leva i stan/nära storstan. Trots dyrare boendekostnader.
Det tråkiga jag fick insikt om var att 1) vi har samma utgifter som de i Täby 2)men inte alls samma inkomster. Kändes inte så kul. Kanske dags å leta billig hyresrätt i förort?
Fast med dagens hyressystem så är det ju inte billigare å bo i förorten. Man suger ut dem i förorten med höga hyror - på bekostnad av billiga hyresrätter i innerstan där medelklassen sitter och sparar pengar på hög och värnar sina kontakter. Inget bra det heller. Aldrig är det rättvist. Och tur är väl det. Men det är nog dags å göra nåt åt de system vi har idag. Så att man betalar för läge. Oavsett hyres eller bostadsrätt. Så ärdet ju inte idag. Sickt att det är dyrare att bo i 3a utanför tullarna i stockholm än innanför. Hyresrätter alltså. Så är det inte allt för sällan. DUMT.


Time for the bathroom now.

tre punkter

• Obama blev president. hurra hurra. undrar vad det kommer innebära för världen? det kan bara bli bättre. tycker lite synd om killen ändå. snacka om förväntningar. kan inte föreställa mig vilken grav prestationsångest han måste känna. leverera hela tiden och ordna till världen och sitt eget messed up country.
• KD har lite trubbels. Ok att de inte vill ha könsneutral äktenskapslagstiftning, det är faktiskt all heder att de håller på nåt som de står, för även om inte många tycker som dom - varken präster enligt svt:s nygjorda undersökning eller majoriteten av folket. (jag fattar själv inte varför man inte kan köra en lag där alla kör borgerlig vigsel och sen får man, om man vill, lägga till en kristen/religiös akt också. Som de har i frankrike. Kyrkan är ju faktiskt skild från staten. Men skitsamma.) Nu blir kd överkörda av sina alliansbröder och systrar som lägger egen motion om könsneutral äktenskapslagstiftning. Inget kul för dem. ***** Det jag också tänkte på är ju att de petat Lennart Sacredeus (gött efternamn. taget. no shit. sacredeus = helig) från EUlistan fast han har stort stöd inom partiet. Först försökte de mörka och talade om förnyelse och att de ville ha unga personer i toppen. Men sen kom det fram, från självaste partiledaren, att Lennart var och är ett problem - en som går emot partiledningen och skapar konflikter. Ingen lagspelare. Därför tog man bort många medlemmars önskan om att sätta Lennart på listan. Rätt eller fel? Bra för kd eller inte? Den som lever får se om vikande opinionssiffror reparerar sig och vad som händer 2010.

• Lyssnade på en sjukt duktig tjej idag som undervisar journalister i grävande journalistik. Det var så himla intressant att höra hur de gör de däringa murvlarna. Digert och slitsamt jobb men ack så viktigt när de avslöjar orättvisor - i de fall där de visar en bra bild. Inte i de fall när de redan på förhand bestämt vem som ska va "den skyldige" och vinklar allt så det blir dramaturgiskt rätt. Eller rätt så att så många tittare som möjligt kollar (kommersiella kanaler mest men svt är inte alltid bäst i klassen de heller). Mycket inspirerande var det. Jag fick också en större förståelse och insikt om hur vi "på andra sidan" kan förhålla oss när vi "utsätts" för grävande journalistik på lite olika sätt - som informant, tjallare, eller som den som ansvar utkrävs av. Väldigt nyttigt i alla fall. Det är så roligt att lära nytt tycker jag. Behövde det idag. Invalid som jag är.

SLUT för idag.

jag skiter egentligen

i om svenotto littorin säger att 2009 ska bli ett skitår. men ändå tycker jag att niklas ekdahl har sina poänger.

Vad är det alla barn önskar sig mest av allt? En video, en häst eller …. Nej just det FRED (minns väl Sven Melander sketchen i slutet av 80talet?). I alla fall alla barn i Gaza. Jag fattar inte Israel. Inte Hamas heller för den delen. Men det övervåld som sker just nu är bara helt galet. Och då får vi inte reda på hälften av vad som händer eftersom inte några journalister får rapportera från området.

De ögonvittnen som rapporterar inifrån förtäljer vidriga historier. Massvis med civila palestinier (och andra t ex en utländsk läkares gravida fru) dödas. Alla har väl hört om barnen som låg uttorkade men levande bredvid sina döda föräldrar. Igår läste jag artiklar om två små syskon som låg och sov när huset blev bombat. De blev bara kolbitar. Det är inte försvarbart. Oavsett vad man tycker om Israel-Palestinakonflikten förstår jag inte hur någon kan försvara Israels agerande. Hamas är skurkar helt klart, men - de kommer vinna på den här striden eftersom att Israel dödar civila i massor och berättelser om dödade barn och familjer, det är sånt som folk får (med all rätt) sympati för. Det spelar ingen roll att de säger att de ska utplåna israel i sitt manifest eller att de har avfyrat raketer mot Israel under en längre tid och massa, massa mer.

Nej. 1. Sluta kriga. 2. Sätt er ner och lös skiten – det är det viktigaste. Okej, det är historia och massa gammalt groll. Innerst inne tror jag väl aldrig att konflikten blir helt löst men den måste redas ut och ordnas upp. Det får ta tid. Men under tiden får ni banne mej se till att lägga ner vapnen. Snacket om” Israel har rätt att försvara sig” eller ”Hamas måste ge tillbaka när Israel bara skjuter på civila” eller ”Hamas är terrorister och självmordsbombar”. Det spelar inte någon roll. LÄGG NER. Lätt för mej att säga kanske. Men när oskyldiga dödas, då finns det inga ursäkter. Släng ut militärerna och de som styr på ett fält – gör upp där men blanda inte in några andra. Men det är så svårt så svårt. Hamas har ju dödat rätt många civila under åren om man säger så, inte bara israeler utan en hel del av sina egna landsmän. Men Israel har krigat på bra de också. Historia och religion i drivor ligger bakom, så mycket fattar vi. Det är väl också därför det inte finns någon enkel lösning. Tänk om jag vore president för hela världen. Allt vore så mycket enklare då. Jag skulle vara en underbar despot och hantera det mesta.

skilda vägar

Skilsmässodatumet 12 januari. Då skiljer sig folk till höger och vänster säger dom som vet. Alla håller ut över julhelgerna och är förhållande dåligt innan blir det inte bättre av släktkalas och en massa ledighet där man tvingas umgås. Sen brakar det loss och många par beslutar sig för att gå skilda vägar.

Skilsmässa är den enkla utvägen. Om man inte testat att göra allt bra dessförinnan. Jag tror att många tar skilsmässoalternativet alldeles för enkelt. Det är lite krassligt i parrelationen och det enklaste är kanske att ta sitt pick och pack och dra. Precis som om det blir lättare då. Ja, om man inte har barn är det kanske det. Jag läste nånstans att ”skaffa barn är inte något livsstilsval det är ett livslångt ansvar av tyngsta sort” . Och ja det är det. Om man kan lappa ihop en relation tycker jag det är det allra bästa alternativet. Att lappa ihop. Men om det inte går och man verkligen har försökt (då menar jag inte att man åkt på en charter en vecka och köpt ett kärleksspel eller så utan att man kämpat med alla medel) då tror jag barnet mår bättre av att leva i ett hem (eller två hem) där det är färre konflikter. Inget kul å leva i en tillvaro där det är skrik och skrän dagarna i ända eller i ett hem där det råder ett uselt äktenskap/samboskap/partnerskap. Det hade i alla fall jag aldrig pallat leva med nån längre stund.

Nej då är det bättre och gå skilda vägar om man inte kan lösa konflikterna. Och skilsmässobarn kan det gå hur bra som helst för så det där med att barnen kan fara illa med mera, behöver inte alltid vara sant. Dock tror jag alla vill att mamma och pappa ska tycka om varandra och ha dem under samma tak. Om det går.

Mina egna föräldrar har aldrig bråkat inför oss barn och förmodligen inte i enrum heller. I många år tyckte jag det var väldigt föredömligt. Och det är det på ett sätt. Men sen sa en kompis vars föräldrar aldrig heller hade bråkat hemma, ”Är inte det helt sjukt, att de aldrig bråkat?” Och jo. Lite sjukt är det nog. För man ser inte olika åsikter och konflikter som något naturligt, bra och utvecklande. De blir istället lite skrämmande och alla ska tycka samma eller så ska man bli vänner utan att reda ut saker och ting. Samtidigt så tror jag det är bra att visa enad front gentemot barnen men också att man tycker olika och att man kan vara lite ovänner då och då. MEN, det viktigaste, att man blir vänner igen och att visa att man kan vara oense utan att man tycker illa om varandra. Det måste barn lära sig. Och vuxna.

Jag har lärt mig det nu ganska bra tycker jag men kan bli bättre. Konflikträdsla är ingen bra egenskap och den bör motarbetas. Fast jag tycker jag jobbat på bra de sista åren. Å andra sidan är det ju inte fel att sträva efter harmoni. Och får jag välja har jag hellre växt upp med föräldrar som aldrig bråkat än med föräldrar som bråkar hela tiden (men vem kan välja, man föds ju bara till två tomtar som haft kärleksstund). Tack mor och far för att ni är världens bästa. Mina rolemodells.